”NATTEN GÅR TUNGA FJÄT …” Lucia är en urgammal, svensk tradition som formats utifrån berättelsen om den italienska, helgonförklarade martyren Sankta Lucia kombinerat med nordiska sägner om mörkret i midvintertid och en förberedelse inför den stundande julen.
När man läser lite närmare om kvinnan, den kristna jungfrun Lucia från Syrakusa (ca 283-304 e Kr), slås man av hennes starka ovilja mot att tyglas in i ett liv hon inte själv valt att leva, ett liv som kärlekslöst bortgift, undertryckt och rättslös, utan möjlighet att följa sitt hjärtas övertygelse. Kampen för rätten att bestämma över sin egen kropp och sitt eget liv, blev för henne starkare än livet självt. För den blev hon förnedrad, torterad och slutligen dödad. Igenom sitt liv bar hon en orubbligt stark tro på Gud som enligt berättelserna om Lucia också skyddade henne mirakulöst genom allt hon utsattes för. För sin orubbliga kamp för sig själv och människor hon mötte – trots sin situation – blev hon helgonförklarad. Inom Romesk-katoska kyrkan är hon idag skyddshelgon för synskadade, för sjuka barn och för prostituerade, bland annat. Hennes helgondag är den 13 december.
Idag, omkring 1 700 år senare, är Lucia för oss nordbor också en ljusbärare som inleder julfirandet med att, när midvintermörkret är som tätast, bringa hopp och påminna människor om att det finns ljus i mörkret – och att mörkret har inte har någon makt över ljuset. Detta med hänvisning till julens budskap, den händelse som uppfyllde de profetior som skrivits ner, bland annat i Jesaja: ”Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram.”
För mig är Lucia en symbol för kampen om mänskliga rättigheter, för kvinnans rättigheter i en mansdominerad värld. Därmed är Lucia med luciakröningar, tärnor och luciatåg med stämningsfulla lussanden för äldre och ensamma människor landet över, en fin tradition viktig att bevara. Eftesom den som blir krönt till Lucia står symbol för en gammal nordisk tradition som berättar om ljus i mörkret och hopp om en ljusnande framtid – och en tydlig symbol för kvinnans, ja alla människors, rätt till frihet.
Ingela Hellqvist
Bilderna här ovan: Lucia på väg, genom en mörk korridor, för att sprida ljus och hopp. Och vidare en vacker tärnljusstake i smide från den anrika gamla vapensmedjan Wira bruk. Foto: Ingela Hellqvist